Vaknar klarvaken 05.20 Jag som skulle vila ut. Toklungt i magen. Lite huvudvärk. Jag tar en dusch vid 6-tiden och tar blodtrycksmedicinen. Vid 7.30-tiden kommer Krille förbi en snabb sväng innan han far till jobbet.

Jag lägger mig i sängen och lyckas sova 1h till. Sen går jag och hämtar frukost i restaurangen.

Efter frukost går jag till UL-avd. Får lämna mitt morgonurin som jag fixade imorse. Och sen får jag gå och ta ett blodprov på Provtagningen. Det tar bara någon minut. Sen tillbaka till UL (jag kikar in på Pressbyrån på vägen och köper en tidning, lite godis o dricka). På UL kopplas jag upp för ny ctg-kurva. Efter någon minut svartnar det för ögonen och flimmer och jag håller på att svimma. Sköterskan var i rummet och såg att jag viftade. Hon drog snabbt ner huvudändan på sängen och sa åt mig att ligga på sidan. Det kändes bättre. Ctg-maskinen piper för fullt. Sköterskan kollar så jag finns närvarande. Så går hon ut ur rummet och en läkare och en till sköterska kommer in. Mitt blodtryck tas. 135/80. Läkaren förklarar att det är medicinen som verkat och då jag brukar ha ngt högre tryck blev det för lågt för mig så då reagerade jag starkt. Ctg-maskinen visade tydligt på att bebisens puls gick ner drastiskt då blodtillförseln till moderkakan förändras drastiskt när mitt blodtryck faller så. Men efter en stund stabiliseras värdena igen. Läkaren och sköterskorna står kvar en stund. Sen konstaterar de att jag är ok igen.

Jag får vila uppkopplad till ctg:n ca 10 min till. 

Sen kommer sköterskan in och informerar att jag fått överdos av blodtrycksmedicinen. Hon ber verkligen om ursäkt. Informerar att överdosen dock är långt ifrån maxdos, men därav mådde jag dåligt.

Jag får lugnt sätta mig upp och sen vänta på läkaren i väntrummet en liten stund.

Läkaren informerar att det inte tyder på havandeskapsförgiftning. Mitt blodvärde var bra och jag låg på 1 på äggvite fortfarande.

Han tycker ändå, trots överdoseringen, att jag ska fortsätta på den dosen med blodtrycksmedicinen då värdet på blodtrycket blev bra. Jag svarade bra på medicineringen. 

Huvudvärken och skakningarna tyckte han mindre om, men jag är redo att skrivas ut med ordination att hålla koll på mitt mående och höra av mig om det vänder. Läkaren erbjuder hinnsvepning, och den tar jag ju gärna emot! Han får kämpa lite för att få effekt, gör superont. Men jag härdar. Han "kliade" bebis på huvudet som han sa :-)

Jag går tillbaka till hotellet och packar mina saker. Informerar Krille och svärmor om läget. Ringer mamma så hon får hämta mig. Skriver ut mig från hotellet strax innan 11 och åker med mamma och handlar lite. Lite småkänningar och mer tryck neråt nu än förut, men inget markant. 

Hemma försöker jag vanka men huvudvärken och blodtrycket säger ifrån så jag får ta det lugnt istället.

Kvällen och natten lika cool-lugna.

Lite brunaktig flytning, men inte mer än så.

Ska på Binges 65-årsfest imorgon. Siktar på att kunna åka. Får se vad som händer.

Med Algot gjorde jag också hinnsvepningen på fredagen (var dock öppen 2cm då), och vattnet gick på söndag kväll. Han kom mot måndag på natten. Så blir spännande att se förloppet nu.

Har inget hänt på söndag far jag till Ludmila på måndag så får hon hjälpa till ytterligare.

Jag och mamma åkte in till stan och gick på min bokade tid kl 11.30 på mvc, och sen tänkte vi ta en sväng på stan och en lunch.

Allt är lugnt i magen, mkt sparkar och svårt att sova pga det och sparkarna. Lite förvärkar och sammandragningar sista dagarna. Svullna fötter och händer sista veckan.

Hos mvc frågar bm hur jag mår. Jag mår ju bra utöver förvärkarna, fogarna och svullnaden. Hon tar vikten (85kg). Sf-måttet visar 36, så bebis har sjunkit lite.

Vi lyssnar på hjärtljuden, jättefina. Pendlar mellan 150-165.

Blodtrycket var däremot inte okej alls. 160/98. Jag fick kissa i provrör. Äggvite visade på 1, ska ligga under 1 så var ju på gränsen.

Bm ringer sjukhuset och rådfrågar och de vill att jag åker in för fler tester. Havandeskapsförgiftning misstänks.

Jag och mamma tar en lunch, enligt order från bm, på stan. Jag uppdaterar läget för Krille och två av mina vänner (som jag skulle gått ut med, på fredagen, för att fira min födelsedag.)

På avd UL på sjukhuset får jag göra ett kissprov igen och sen kopplas jag upp för ctg-kurva. Bebis är livlig och sparkar mkt. De är nöjda med kurvan efter ca 30 min. Bebis mår bra!

Mitt blodtryck ligger dock fortfarande lika högt. 

Får prata med en läkare som informerar att det inte tyder på havandeskapsförgiftning (som tur var). Men de vill att jag stannar på patienthotellet över natten, för observation och medicinering av blodtrycket. De befarar att jag snabbt kan må sämre, och då vi bor utanför stan vill de inte att jag åker hem.

Mamma åker hem till barnen.

Jag installerar mig på vårdhotellet. Klockan är ca 15. Känns trist att inte få åka hem, men tryggt att ha vårdpersonalen nära.

Krille kommer med bb-väskan när han slutat jobba. Han är kvar en stund och äter middag med mig där. Jag känner mig lite skakig och trött, men inte några kraftig symptom. Krille åker hem vid 18- tiden. Jag tar blodtrycksmedicinen och ringer BB avd för att bara informera om skakningarna. 

De kommer ca 1h senare och mäter blodtrycket. 135/80. Stor skillnad, så nu är det betydligt lägre. Medicinen verkar.

Går och hämtar lite kvällsfika i restaurangen.

Kikar sen tv under kvällen och sms:ar med några vänner, krille och svärmor. Uppdaterar läget då de är oroliga.

Jag somnar vid 22-tiden.

Vi insåg att vi inte kommer behöva syskonvagnen, då Algot mest sover i sin vagn och åker platta om vi är någonstans. Så vi bestämde oss för att sälja syskonvagnen. Hittade en köpare i Östersund, så fick packetera in hela vagnen och skicka den med bussgods. Men det gick bra, den kom fram hel och fin. Och gubbarna på Bussgods hjälpte mig bära vagnen från bilen, så jag behövde bara köra den till terminalen (Krille lastade in den i bilen).

Och eftersom vi fick en slant för vagnen så bestämde vi oss för att köpa sidosängen vi kikat på. Egentligen känns det så onödigt dyrt för en liten halvsäng. Den kostar nämligen 2000kr! Men för att Krille ska sova vettigt, så behövs den. Och känns ju som det kommer vara smidigt att ha lillan på sidan om sängen, så hon ändå har lite eget sovställe.

Så vi kostade på oss sidosängen, och den blev väldigt bra.

Nu känns det som det snart är dax. Att tiden tickar mot slutet av graviditeten. Jag har kännt i någon vecka (sen maj började) att mina fötter och händer svällt. Kan inte öppna burkar och påsar, då kraften i händerna är minimal.

Sitter ute och svalkar fötterna dagligen. Jag har ett fotbad och så häller Tuvalisa iskallt vatten på emellanåt (när solen värmt det gamla). Så sitter jag större delen av dagarna. Men jag är ju ute i varje fall!
 Ligger rätt bra på en filt på gräset!

Har även upptäckt vår kommande badplats, bara på andra sidan sjön! Mysigt ställe!

Har blivit några besök på MVC och hos Ludmila. Vi har en liten som ligger väldigt långt ner i bäckenet (precis som mina andra två) och som alltid rör på sig och sparkar titt som tätt. Och visa upp sig, så vi kan fastställa könet, vill hon alls inte. Så vi får kalla henne "lillasyster" ändå. Men både BM på UL och Ludmila säger att det med största sannolikhet är en tjej, så vi tror på det.

Nätterna har blivit mer och mer sömnlösa. Jag sover väldigt lite nuförtiden och sammandragningarna känns så fort jag reser mig upp. Börjar bli lite kämpigt!
 Men är ju i v.37 nu.

Min mamma kom idag och avlastar och ska stanna tills bebis kikat ut! Känns så tryggt att ha henne här. Kan det hända närsomhelst och vi har barnpassning dygnet runt och behöver inte dribbla med det. Så nu väntar vi otåligt. Alla nära och kära väntar så innerligt på lillasyster! Hon får ju kika ut närsomhelst nu tycker vi. (Även om det är en stund kvar till BF).

Lite pyssel i trädgård och inne! Vår- och sommarkänsla!

Min söta fia har plockat blommor till mig

Nu när det är april har det blivit lite vårstädnings-anda. Jag har tagit vissa dagar och pysslat lite.

Jag har målat hyllorna och golvet i barnkammaren. Den normala timmen det hade tagit, tog mig nästan fyra timmar. Fick vila lite emellanåt och mådde lite illa då och då. Men fick det klart, och det blev så fint!

Har även gjort en fin sängmobil som hänger ovanför sängen (som Algot och Krille skruvade ihop). Så nu är allt i barnkammaren klart! Är väldigt nöjd!

Har även hunnit med och "jobba" lite då vi i byn anordnade en klädmarknad. Var riktigt roligt och den blev väldigt lyckad! Jag sålde en hel del, då det kom en massa folk hit till lilla byn! Riktigt roligt!

Jag överjobbade ju såklart, men det var det värt!

Fick vila några dagar efter bara.
 Börjar kunna den proceduren nu ;-)

Valborg spenderade vi i närheten, på samma gata närmare bestämt, i Bygdegården. Ville hålla oss hemma. Träffade barnens gamla dagisfröken där, som flyttat till byn med sin familj! Jättegullig familj som vi absolut kommer börja lekdejta med!

Blev en mysig valborg med vedeldad brasa inne, lottdragning, bus och lek för barnen och gofika.

v.29-34

Veckorna och dagarna tickar på, tycker det går rätt snabbt. Men jag gör ju inte så mycket mer än tar det cool-lugnt. Ligger mest nerbäddad och flyttar mig endast nödvändiga stunder. Blir några tripper till stan för besök hos MVC och passa på att fika med vännerna.

Tar några promenader med kryckorna ibland, bara för att komma ut. Så gör jag mina övningar som sjukgymnasten gav mig. Håller fogarna i schack i varje fall. Men jag har ändå ont dagligen och nätterna börjar bli värst. Sover inte mycket alls. Magen är stor, och jag har svårt att hitta skön position (eftersom jag annars jämt sover på mage, och det är ju omöjligt nu!) och så gör fogarna så grymt ont oavsett position. Har fått tagit värktabletter innan läggdags senaste veckorna...

Men magen är stor och rund och fin och jag börjar inse att det inte är så långt kvar allteftersom veckorna passerar.

Tänk att den här lilla därinne snart kommer kika ut!

 Foglossningsbältet på... / Magen i v.35 / Magen i v. 31

v.35

Besök hos BM idag och lillskruttan ligger fixerad med huvudet neråt! (glad att slippa vändningsförsök!) Så nu är det bara att vänta ut de sista veckorna! Tänk snart har vi tre småkottar! Försöker fortfarande förstå hur man ska hålla reda på tre stycken! 

Har börjat gruva mig lite inför förlossningen. Inte för själva förlossningen för den längtar jag till på något knasigt sätt. Tycker det är fascinerande att kroppen kan gå igenom en sån procedur själv. Och jag vill kämpa för att få ut lillasyster allt jag kan och vara med om den där känslan igen när man omsluter sig helt i värkarbetet och hela kroppen jobbar. Man tappar liksom egenkontrollen av kroppens egenarbete i det hela. En mäktig känsla tycker jag!

Det jag grämer mig för är att något ska gå tok. Att jag inte ska få föda vaginalt och kämpa som jag vill, att det ska bli kejsarsnitt eller något annat!

Men längtan är större än oron, så jag känner mig rätt lugn. Det ordnar sig ju på något sätt ändå.

Trött men uppiffad jag på väg till BM.

Har köpt en vit liggdel till Emmaljunga-vagnen, så nu får jag äntligen en vit vagn till min lilla bebis! (Har alltid velat ha en vit vagn, för det är så fint)

Och så köpte vi grannens babyskydd för en liten peng, så vi kan ha ett skydd i varje bil!

Såhär kan man också ha ett foglossningsbälte, tycker Algot!

Solen skiner, vårjackan är på och vantar och mössa lämnade hemma! *vårkänsla*

Min kära lilla mamma har kommit hit och hälsar på och avlastar lite för oss. Hon är så underbar för så fort hon kliver innanför dörren är hon som hemma. Hon städar, diskar, lagar mat, tar hand om barnen och bara infinner sig som hon alltid bor här (vilket jag ju faktiskt önskar!). Hon är sån enorm hjälp just nu! Jag kan vila och koppla bort hemmets måsten och Krille kan vila från att ta barnen hela tiden.

Pulkastund på lägdan. Mormorn bär stolen åt mig, som jag satt på <3

Vi passade på att boka in oss på relaxen på Himlabadet mitt i veckan (Krille var ledig och mormorn tog barnen) och bara njöt av att ta det lugnt, sitta i bubbelbadet och mjuka upp allt vad onda fogar heter! Bara min man och jag! Ensamtid och välbehövd relax för oss!

Jag skulle gott kunna bo i vattnet hela graviditeten! Gör underverk för fogarna att bara sitta i vattnet och låta strålarna massera fogarna lite. Vi satte oss även ute i utebadet och solade fräknarna. Iiiiskallt att ta sig ut dit i kylan, men underbart att krypa ner i varma vattnet och bubbla med solen värmande på näsan.

Det var underbara välbehövliga timmar!

Mamma min åkte hem strax före påsken. Önskar hon hade kunnat stanna några månader till!

Påsken firade vi med påskmiddag med några vänner och barnen fick påskägg. Jag köpte, som vanligt, överdrivet mycket godis och fyllde vårt stora påskägg med! Tror jag överåt, men glad att jag ens kunde äta den goda påskmaten och godiset! Illamåendet var faktiskt i shcack under hela påsken! Kände mig nästan som vanligt i matätandet!

Glad Påsk!