Stolt storasyster, med lillasyster i knäet <3

Tuvalisa och Algot är så stolta storasyskon. Dom sitter gärna med henne i famnen och gosar så gärna med henne. Är så underbart att se deras kärlek till henne <3

Det dom fightas mest om nu är vem som ska hämta vad till Ilse, vem som ska stå närmast henne och vems tur det är att ha henne i famnen <3

Ilses navel lossnade idag. Den är alldeles bullig och toppig och lite som en snurrsnäcka i. Undrar hur den kommer att se ut, får hon utstående navel måntro!?

Sitter ute och njuter av sommaren med min lilla Ilse i famnen. Anammar alla sommarljud och sommardofter. Krille  trimmar gräset, barnen badar glatt i plaskpoolen och mormorn hänger tvätt <3

Vi börjar infinna oss hemma och inser att vår lilla skrota finns här nu! Tänk att hon finns här nu! Som vi har längtat <3

<3 Bästa storasystern! <3

På väg till återbesök på BBH.

Idag var vi tillbaka på sjukhuset för återbesök på BBH. Allt gick bara fint! Hon charmade doktorn och kissade ner honom. Han bara skrattade och log. Alla på BBH var så tagna av hennes kolsvarta kalufs <3. Amningen flyter på jättebra, och jag själv mår bra (förutom ont i fogarna). Blödningen (avslaget) har minskat ganska mycket.

Så både jag och lillskrotan fick godkänt på återbesöket!

Hemma i vårt hem, vårt hus med vår lilla familj. Hela vår lilla familj

I bilen på väg hem från BB. Liten i stor stol <3

Första mötet. Storasyster och mormor <3

Pappa, storasyster och mormor / Stolt och lycklig mormor / Första mötet med storebror / Mina tre hjärtan <3

Fredag 24 maj

Inget alls inatt. Desperat gick jag till Ludmila igen vid 10-tiden. Öppen ca 5cm och livmodertappen utplånad. 

Hon kunde inte göra så mycket mer än öppna ca 1/2cm till. men allt såg fint och moget ut och allt jag kunde göra nu var att vänta på värkar och ringa förlossningen så fort det blev en tillstymmelse till regelbundet, innan dom avstannat. Så kan de ta in en då o ta hål på hinnor. Fick besöket gratis :-)

Åkte till Dollarstore och citygross för att vanka lite (och shoppa). Sen vidare till Birsta. Började med Biltema. Sen var vi på Ikea och åt lunch, sen handling på coop forum. Och sist Rusta. Vankade så mkt jag kunde. Några värkar lite då och då.

Men inga täta eller regelbundna. 

Åkte hem med allt vi handlat och åt mellis med barnen och mormorn. 

Satte oss sen i trädgården och njöt lite av solen. Efter ett tag plockade vi in en drös rabarber och hackade upp dom. Jag började med maten. Och då började även värkarna, kom ganska tätt. Ca 5 min emellan under maten. Sen mer 8 min emellan. Lugnade sig lite medans vi åt rabarberpaj. Sen tilltog de igen. Regelbundet med 6 min emellan mellan kl 18.30-20. Krille och mormorn nattade barnen. Sen ringde jag förlossningen. De sa vi kunde åka in. Värkarna avtog lite under bilfärden. Var på sjukhuset ca 20.15. 

Kopplades upp till ctg-kurva. Inga starkare värkar, utan en del sammandragningar bara när jag låg där. Men ganska regelbundna känningar. 

Bm (Anna, större tjej flackande ögon) undersökte och sa 3cm öppen och lite av cervix kvar. Lite annat vad Ludmila sa. Bm gick iväg och när jag satte mig upp tilltog värkarna och kändes rätt mkt. Bm kom tillbaka och gav mig värktabletter att ta och sa vi kunde bo på hotellet tills värkarna eskalerat mer. Vila lite, duscha varmt. Klockan var ca 21 när vi skrevs in på hotellet.

Värkarna har tilltagit en hel del och gör ganska ont, måste andas igenom dom. Men det är ca 5-10 min emellan, så jag härdar på.

Kikar tv och halvligger i sängen. Klockan är nu 22.30

Längtar sååå efter min lilla Ilse nu!!!

Klockan 23.40:

Krille sover, och mina värkar börjar göra rätt ont, så jag väcker honom och ringer förlossningen. De ber oss komma över.

23.50 skrivs vi in på förlossningen. Barnmorskan, Annelie, bedömer att jag är öppen 4 cm. Lite kvar av livmodertappen (ca 1 cm). De kopplar upp mig på ctg-kurvan. Värkarna fortsätter vara ganska intensiva.

Lördag 25 maj

00.15 går vattnet mitt i en värk när jag ligger där på sängen med ctg:n uppkopplad. Det bara forsar ner längs sidorna på mig, så mina byxor blir helt genomblöta. Krille ringer på barnmorskan och jag får byta om till förlossnings-outfit.

Får ligga med ctg:n en stund till, men kl 00.25 börjar de bli riktigt jobbiga att andas igenom.

00.30 får vi gå över till förlossningssalen. Jag tycker värkarna känns rätt rejält så ber om syrgas/lustgas 50/50.

Lägger mig på sidan och tar hjälp av gasen vid värkarna, och kramar Krilles hand.

00.45 känner jag att det trycker på rejält, och barnmorskan kom precis in i rummet.

Hon berömmer mig för mitt arbete, att jag andas så bra och tar masken vid rätt tillfälle. Jobbar mig bra genom värkarna. Krystvärkarna har börjat då, 00.45, så jag förflyttas över på rygg i sängen och får upp benen på benstöd. Efter tre krystningar, utan några som helst problem, så känner jag hur hon bara åker ut. Jag trodde jag hade mer arbete kvar, så blev lite snopen när det gick så lätt.

”Oj, vad mycket hår” säger barnmorskan och frågar om mina andra barn också varit så hårfagra.

01.01  föddes hon, en kvart efter krystvärkarna började.

”Naturbegåvning i barnafödande” säger barnmorskan och berömmer mig igen.

Krille får klippa navelsträngen. Inget skrik ännu. De tar bort henne till sidan och torkar henne och ruskar på henne. Det känns som en evighet innan hon ens ger ifrån sig ett halvt litet ljud.

Jag får henne på mitt bröst, fortfarande skriker hon inte. Hon är ganska livlös och slapp och de ber mig ruska på henne. Jag ruskar på henne med handduken ett par gånger och till slut börjar hon skrika. Lättnad! Hon skrek tydligen inom den kritiska minuten, även om det för en själv kändes som betydligt längre än så!

Jag kommer på mig själv med att inte ens veta om det är en tjej, så jag frågar barnmorskan och hon lyfter på henne och bekräftar att det är en tjej.

Vi har fått en liten Ilse!

Jag får krysta ut moderkakan med en krystning, barnmorskan hjälper till lite genom att trycka på min mage. Den kommer lätt ut. Barnmorskan frågar om jag vill se den, och det ville jag gärna. Livets träd, som Ilse kikat på i magen. Ganska fascinerande, och lite fint samtidigt som det är lite otäckt äckligt med ”inälva”.

De väger och mäter Ilse. Hela 3626 gram och 48cm. Hon är så liten, men ändå stor i jämförelse med mina andra barn som vägt 2600 g och 3180g. Men vi kan inte alls förstå att det lilla knytet där på mitt bröst väger över 3,6 kg. Hon är inte alls så stor eller tung!...

De byter mina lakan och jag får en ny skjorta på mig. Ligger en stund till och myser med Ilse. Hon sover. Underbara lilla! Håller om henne och bara inandas det faktum att hon äntligen är här!

Vi upptäcker ett otäckt öppet sår på Ilses finger, och ett blåmärke på det andra. Först kommer funderingen om hon skadat sig på vägen ut, för det var blodigt och otäckt. Barnmorskan kikar på det lite snabbt och säger sen lungt att det är från när hon låg i magen för hon har legat och sugit på fingrarna. Sugbehov i stor bemärkelse med andra ord! (och det märktes ju lite när hon tog tag om bröstet också, för hon sög tag hårt direkt.)

Klockan är strax före 02, barnmorskan frågar om vi vill ha lite frukost och ber mig försöka kissa lite, o jag säger att jag ändå vill ta en dusch. Jag sätter mig upp i sängen, om och med lite stånk och stön, då fogarna gör ont. Ställer mig på golvet och ska gå till duschen, men kommer inte alls iväg. Fogarna gör dödsont och jag får liksom släpa den ena foten framför den andra och stötta mig emot saker längs den korta vägen in i badrummet. Foglossningen gör sig verkligen grymt påmind. Känns som att när jag haft den sen v.18 i graviditeten skulle det ju vara skönt om den försvann, inte förvärrades…

Jag har i varje fall tagit mig in i badrummet och sätter mig på sitsen i duschen. Duschar en lång stund och lyckas kissa lite.

När jag ska ta mig ur duschen vill det inte riktigt sluta rinna blod längs benen, så jag får hjälp av barnmorskan.

Lägger mig sen i sängen igen och myser en stund med Ilse, ger henne mat. Hon tar tag direkt och äter några klunkar och somnar igen. Vi får in en frukostbricka och äter lite. Gott med något i magen. Krille får en säng utfälld så han också kan vila. Vi somnar.

Vi kikas till vid 03.30-tiden igen. De tar tempen på Ilse, och den är helt okej (36,6°).

Tar blodtryck på mig, och det är dessvärre inte alls okej (144/97). Undertrycket är för högt…

De ska tala med läkaren….

Jag vaknar vid 04.30 med ganska onda eftervärkar, får värktabletter. Jag somnar om.

Jag vaknar vid 7-tiden på morgonen och börjar lite smått meddela nära och kära att lillasystern kikat ut!

Krille tar över Ilse när han vaknar, en stund senare, och lägger sig och myser med henne. Jag försöker ta mig upp igen. Tar mig till toaletten och sen tillbaka igen. Sitter en stund i en stol. Förlossningssängen är grymt hård och oskön, så det gör bara ont i fogarna oavsett.

En barnmorska kommer in och kollar till oss. Meddelar att jag måste fortsätta medicinera mot blodtrycket och att de vill lägga in mig på BB. Men eftersom vi ändå tänkt bo på hotellet inatt så ber jag om att få vara där istället, så Krille kan vara med mig. Barnmorskan säger att hon måste kolla upp detta.

Barnläkaren går ronden vid 9-tiden och kommer in och undersöker Ilse. Allt är bara toppen! ”En fin liten tjej” berömmer hon.

Hon bekräftar också att det är okej för oss att bo på hotellet. Jag måste gå till BB 3ggr/dag för att kontrollera mitt blodtryck. Får två tider då jag ska komma dit under dagen.

Vi packar ihop och tar oss över till hotellet.

Vi myser med lillan, njuter av hennes närvaro, och sover. Lyckliga att vara tillsammans bara vi tre. Få vara med henne hennes första timmar, första dag, och bara kika på henne, lära känna henne! Och sova och vila!

Kl 15 går (snigelsläpar) jag mig till BB och tar blodtrycket. Något bättre (135/85) så på bättring efter medicineringen.

Vi fortsatte dagen med att mysa med vår lilla Ilse! Krille åkte iväg en sväng och köpte lite lunch. Chili-cheese till mig!

Kl 21 kom barnmorskan över och tog blodtrycket på mig. Nu var det ännu bättre/lägre (115/70).

Vi sover i omgångar under natten då Ilse tjorvar lite.

Söndag 26 maj

Nytt blodtryck för mig kl 9 (130/85), så väntar på att få klartecken att åka hem. Hem till mormorn och storasyskonen som väntar så ivrigt därhemma på att få träffa lilla lillasyster!

Vi får okej att åka hem och jag kan sluta medicinera!

Vi är så lyckliga över vårt lilla underverk! Overkligt att vi skapat en till välskapt, underbar, söt liten sak! Vi är ju bara bäst på det här med att skapa dom här små!

Söndag 19 maj

Firade min födelsedag med underbart väder! 25 grader varmt, strålande sol och inte ett enda moln på himmelen. 

Farmorn och farfarn var över på lite fika med tårta!

Publicerades lite om mej i tidningen också:

tina-elversdotter-fyller-30-ar

Inga större känningar alls. Några svagare sammandragningar bara. Mest känningar när jag står och går, då blir magen stenhård. Men inget liknande värkar....

Slemproppen gick det mesta av. Och fortsatt bruna flytningar.

Fortsatte på lägre dosen av bt-medicinen. Inte alls lika yr och ingen huvudvärk, så tror det var bättre dos för mig.

Ringer Ludmila imorgon för o se vad hon säger, om hon kan göra något mer.

Måndag 20 maj

Har haft lite sammandragningar på morgonkvisten mellan kl 4-5. Inga ihållande eller starka, men skönt ändå att veta att kroppen börjat jobba lite.

Blir en tur till Ludmila imorgon 9.30

Underbart väder ute. Jag vilar, och mormorn är ute och sår i pallkragarna, med barnen <3

Tisdag 21 maj

Besök hos Ludmila på morgonen. Livmodertappen var nästan helt utplånad, öppen 2cm och huvudet hade sjunkit mkt.

Ludmila strippade och öppnade till 4cm. 

Lite värkar, men ganska långt emellan trots att jag vankat större delen av dagen och städat och fixat i gillestugan hela eftermiddagen.

Tillbaka imorrn på em om inget hänt.

Bt 144/97, bm på mvc infoade läkare och läkare sa att set var acceptabelt eftersom jag var i öppningsskedet nu.

Fixat tygförvaring i gillestugan. Mycket nöjd! / Fick denna underbara gräddkanna av min kära mor <3

Onsdag 22 maj

Helt lugn natt, inga känningar alls...

Ingenting, förutom några små sammandragningar under dagen.

Värkar efter varit hos Ludmila vid 14-tiden. De går lite upp o ner i intervaller, ca 5 min emellan ett tag sen 8 min emellan o sen avtog ett tag och sen tillbaka till ca 5 min emellan. Alla under 1 min dock.

Hade öppnat mig till ca 5cm annars hade inte så mkt hänt, men Ludmila trodde det var på g snart iaf. Förh.vis under natten. 

Torsdag 23maj

Värkar av och till hela natten, men avstannar... Helt slut...

Sen värkar igen mellan kl 16-20, med ca 10 min emellan. Satte oss i volvon i hopp om tilltagande värkar. Åkte nästan två timmar, ca 6 mil på skumpig väg, och fick 2 värkar! Avstannade igen med andra ord :-( 

Så verkligen ingen effekt alls. Trots att jag tog på mig fintrosorna, för det sades att vattnet garanterat går då....

Och det är ju Guijes (Krilles bortgågna mamma) födelsedag idag, så vi hoppades ju idag...

Men får gå och sova och se hur natten blir...

Börjar lugnt med frukost och inga känningar alls. Lite småskakig bara och ingen direkt matlust.

Tar blodtrycksmedicinen vid frukosten. Klär på mig.

Någon timme senare kommer huvudvärken och skakningarna fortsätter. Jag får ett rejält blodtrycksfall efter att ha gått ner och upp från källaren. 

Ligger ca 1h och kan inte direkt resa mig utan att känna mig svimfärdig.

Avvaktar ändå lite. Ringer BB-avd vid 13-tiden.

De vill att jag kommer in. Jag säger att jag ska äta lunch först och sen kommer jag. Vi äter lunch ute i härliga sommarvärmen, 24 grader.

Så styr vi ihop med farmorn och farfarn så storasyster kan lämnas av med dom på Binges fest och sen får hon sova kvar hos farmorn o farfarn i stan.

Vi kommer till Förlossningen vid 15.30-tiden

Jag kopplas upp till ctg-kurva och ligger där i ca 45 min. Sen tas ett blodtryck. 130/85. 

Fortsätter sen ctg-kurvan ca 10 min till. Så kommer en läkare in och säger att kurvan ser fin ut. Några svaga sammandragningar, men dom har jag själv knappt känt av. Nytt bt som visar samma som innan.

Jag får redogöra för läkaren mina symptom. Hon konstaterar att dosen av bt-medicinen troligtvis blev för hög för mig ändå. Då trycket är normalt nu, men blir betydligt lågt för mig som har högre normaltryck. Därav mår jag dåligt. En ny hinnsvepning gör läkaren också, då jag frågade om jag kunde få det.

Hon sa att det hade iaf hänt lite sen hinnsvepningen igår. Hinnorna var lättare att svepa nu och hon kom lätt åt. Livmodertappen var det 2cm kvar av. Så det börjar ju vara på g i alla fall.

Jag får åka hem och vila med sänkt dos av medicinen.

Vi kör en guppig väg hem och stannar för att äta lite pizza.

Vi är hemma runt 18.30-tiden

Myser lite med min plutt innan hans läggdags.

Tar den lägre dosen av bt-medicinen. (Trandate heter den).

Resten av kvällen är lugn. Inga känningar mer än trycket nedåt och bak när jag står och går.

Lite brunaktig flytning och några blodstrimmor på pappret när jag torkade mig. 

Får se hur natten artar sig.

Imorgon blir jag gammal och grå, 30 år...

En sista bild på min stormage!?